Pappa

När jag var liten drömde jag om att Gene Simmons i Kiss var min riktiga pappa, idag drömmer jag att B-Legit är min pappa. Han skulle komma förbi Rågsved och vi kunde gå ner till Buck Rogers och äta deras asiatiska texmexbuffé. Vi kanske röker lite weed och gaggar om musik tills Miia säger åt oss “gå och lägg er, B-Legit ska åka tidigt med flygbussen i morgon bitti”. B-Legit min pappa.

1996 släppte han sin andra soloplatta The Hemp Museum, ett mobfunk mästerverk. Produktionen håller högsta Bay Area klass, Studio ton ligger bakom de flesta beaten men Mike Mosley och Funk Daddy har gjort några riktigt feta med. B-legit har ett solitt flyt inge tjafs, han ligger rätt på beatet med sin grötiga röst och låter alltid helt obrydd. 2pac diggade B-legit, jag diggar B-legit, och nu snart du med. Det här är mina tre favoriter.

 

B-legit-can my nine get ate

B-legit-city 2 city

B-legit- Gotta buy dope from us

3 thoughts on “Pappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s