Street Knowledge låter som TKO Capone.

Det här stämmer ju inte exakt så klart, men när jag hörde Street Knowledge rappa på sin sång med Dubb20 på The Jacka Presents The Artist Records-skivan så blev jag så lyckligt att jag nästan hoppade av cykelsadeln. En jävla TKO Capone i bukten.

För att ni ska fatta kan ni titta på videon till min TKO Capone-favoritsång här ovan. Jag hörde den först back in the day när jag började kolla upp Riff Raff så det är lite av en throwback, sen glömde jag tills PMOG (tack) började tjata om hur bra TKO Capone var när han släppte musik för några år sen.

Och nu när ni fattat hur TKO Capone låter (lyssna gärna på all hans musik för att förbättra era liv), så får ni höra hur den Street Knowledge-sången som påminde om TKO Capone låter. Vi har ju redan pratat om hur Streetknowledge är en ung rappare från bukten som gör musik så att det låter som att det är en ung rappare från bukten som gjort det, så det behöver vi inte prata om igen.

Street Knowledge and Dubb20 – Fuckin’ Wit A Playa

Dubb20 är ju helt ok också så klart, men helvetes helvete vad jag hoppas att t ex min favoritartist Husalah när han hänger med det här gänget väljer att inspireras av mannen som har valt att inspireras av en så gudomlig inspirationskälla som TKO Capone, och inte väljer att inspireras av nån som inspireras av helt vanliga rappare. För när Husalah börjar rappa som TKO Capone, då kan han göra det Street Knowledge inte riktigt klarar, dvs hitta på saker att säga som är lite fantastiska som när TKO Capone säger ”swaggin on you ducks” i var och varannan sång. Hänger ni med?

Här är ett exempel på en sång där Husalah rappar på sitt eget sätt och han säger festliga saker:

Annonser

Yung Swoolahs musik

Jag upptäckte för circa en timme sen att det finns två Yung Swoolah mixtapes/album på Spotify. Att jag upptäckte det först nu beror nog mest på att jag så sällan använder spotify, men jag höll på lite slappt att göra en spellista med lite VBDFR?! sånger vi har spelat i avsnitten (det är bara de sånger som finns på Spotify från de första två avsnitten än så länge). Jag såg Spotify hos en kompis innan det ens fanns och tyckte det var skitcoolt, men sen fanns inga sånger med Husalah där och då (typ 2003-2009 nån gång kan det varit, det var INNAN Spotify fanns på riktigt iaf) sket jag i det. Sen dess har jag loggat in på Spotift typ nån gång per år. Varje gång har andra användare varit inloggade (Jenny Seth och Rebecca Åbergs är nog de konton jag tjyvlyssnat mest på) så jag har behövt tänka jättelänge på vad mitt eget inlogg är, en gång hade jag glömt både användarnamn och lösenord t ex. beroende på vems konto som användes på nyår typ. Shit vad ointressant för alla, hursom, fuckin Yung Swoolah vars skivor är omöjliga att få tag på (om man inte betalar), och han spelas nästan aldrig på radio (sjukt), han har TVÅ jävla skivor på Spotify hursom.

Så nu lyssnar jag på Yung Swoolah i datorn och ska förska lista ut hur jag ska få in sångerna i min telefon. Jag är rätt tech savvy men har ju inte betal-Spotify så får se hur det går.

Nu har ni säkert lyssnat på sången i videon där ovan, Yung Swoolah som jag är så besatt av är ju alltså han med helt jävla uppfuckad röst. Blast Holiday gillar jag också men typ alla försvinner bredvid Yung Swoolah, förutom när han gör musik med Husalah eftersom alla försvinner bredvid Husalah, förutom Swoolah, just när de två gör musik finns de båda kvar och jag sitter med hakan i gatan och alla andra försvinner. Här t ex:

och här:

Mr No Hoe och Tyga

 

Tyga – Get Her Tho (Ft D-Lo)

Ibland glömmer jag bort D-Lo, jag tänker inte på han alls på ett jättelångt tag. Han är en up-n-comer osv tänker jag när jag väl tänker på han. Men som kom jag på nu fan jag lyssnade på D-Lo 2008 det är ju åtta nio år sen (ni vet, ett år är inget år, två år är ett år, tre år är typ sju år, exakt som med antalet gånger). Men så påminner han mig ibland om varför han är så bra. Ockås intressant att han så här efter nio år, dvs sen 2008, fortfarande är Mr No Hoe, efter alltså:

D-Lo – No Hoe[audio https://bayonnaise.files.wordpress.com/2012/08/13-no-hoe-_-d-lo.mp03

Jag har otröttnat på Gully

Jag har kollat in Birch Boy Barie bara lite grann, mest för att jag verkligen gillar hans namn och för att han var så bra på den där Hot Boyz remaken av Birch och de två hotmailadresserna Gigs510 och Ghost8800. Han är han, och trots att jag nu lyssnat på en helt ny skiva av Birch Boy Barie är det den andra killen som han gjort skivan ihop med som fick mig att hoppa till.

Young Gully – Still YH (Ft Young Chris)(2011)

Young Gullys bästa sång nånsin är diskutabelt, men jag brukar fastna för den (antagligen) DJ Fresh producerade Still YH med hans polare Lil Chris (det är Gully som rappar först och sist, nu får ni hålla koll på hans röst på resten av sångerna). Som ni hör ovan är det rätt och slätt en DJ Fresh-låtande sång. Det vill säga jävligt fett men också lite av gammelrap. Den här sången kom några år efter att jag först fått upp öronen för Oakland-rapparen, och den var liksom crescendot av hans sound, flyt, röst, vemodiga röst osv. En klassisk bra rappare buktrappare som parallellt med namn som Joe Blow och HD verkade ha tendenser att utvecklas till kanske en ny The Jacka eller J-Stalin. Gully gjorde sig bäst när han grät en hel skiva över missförhållanden mellan hans klass och aina osv som slutligen fick representeras av pendeltågsväktarnas dödsskjutning av ungtuppen Oscar Grant. Det läste och lyssnade några av er säkert här när det begav sig.

Men sen hände något, med mig alltså. När jag borde varit som mest hype över Gully, typ ett halvår efter att den skivan Still YH var med på, släppte han det helt DJ Fresh producerade albumet David. Och David var nog rätt bra när jag tänker på det så här i efterhand, men fan det kändes så trist jag hade fullt upp med att lyssna på HBK och Waka Flocka och annan function music.

Nick James – Westsider (Ft Young Gully)

Sen hände något till, fast den här gången med Gully. Han dök upp på några sånger nu under 2012 och lät inte riktigt som att han var på väg att bli nästa The Jacka, snarare trodde jag nästan att det var örta-rapparen Currensy som hade klonat in sig i Gullys kropp (därmed inte sagt att Gully låter som den mest frekvent förekommande bukt-Currensy samarbetespartnern Berner). Jag tweetade nåt om att ta mig fan om inte Gully helt plötsligt inser att det är ditåt han ska gå. Några mer släpverser om gärs och lyxbilar så signar Rick Ross honom till MMG så att inte Stalley känner sig ensam med sin lugnrap.

Och så slutligen, på Rise of The Realest låter Young Gully så här, på en sång som heter nåt med Lamborghini med en vers handlar om Ferrari-visioner. På young california aka post-based aka Hyphy 4.0 aka The Pack 3.0 låtande Are You Here gasar Gully på som i gamla dagar men ändå känns det inte lite annorlunda? Ja, poängen hursom, rätt uppenbart, jag vill veta hur Gully låter vid sidan av Currensy.

Birch Boy Barie & Young Gully – Lamborghini Dreams (Ft Lil Chris)

Birch Boy Barie & Young Gully – Are You Here (Ft Salty & Ghost8800)

Bra kombo

Young L & Clyde Carson – Not The One

Undrar om nån vet vad det här innebär. Vi kan ju alltså bara hoppas att det innebär att de tänker rappar ihop jättemycket i framtiden. Clyde Carson har ju varit på gång kanske till och med längre än Young L, han var ju som en del av The Team en viktig komponent i bukten är hyphyn var grejen, sen signade han med The Game tror jag och det hände inte så mycket. Jag var inte uppe på killen då men började ana vad som fanns där typ under den perioden när det egentligen gick som sämst för honom. Ändå hann släppa en del bra skit, som den här throwback-sången. Den Traxamillion-producerade (om jag inte minns fel) Bo där han rappar om hostmedicin mellan ThreeSixMafia-samplingar. Nu har han släppt Slow Down som ni måste hört va? Nu är han lite på gång nationellt och kommer säkert jobba mer med artister från runt omkring.

Också gör han den här dängan med Young L. Det passar sig alldeles utmärkt för mig att dessa två herrarna jobbar för det är nämligen så att det är när Young L rappar lite som Clyde Carson gör som Young L är som bäst, enligt mig. Tillbaka till det gamla, tillbaka till The Pack-känslan och stilen.

Clyde Carson – Bo (2009)

Gammal based

 

Jag behöver inte säga så mycket mer om den här videon än att jag håller med Tompa på 100 Grands on My Wrist, där jag hittade videon alltså, att det här är ett mycket viktigt youtube-fynd. Som ni säkert läste här på bajonäs på internationella Örtadagen i år så är jag väldans intresserad av Lil Rue och HDs tidigare karriärer, och jag är som ni vet väldigt intresserad av post-hyphy av tonåringar och dess olika utvecklingar och sidospår, från based till dannon och dougie och jerkin osv.

Läs till exempel den ofärdiga serien jag skrev för några år sen, Based sen 2005 del 1 om The Pack, del 2 om Teamknoc (som gjorde musik med typ 15-åriga Lil Rue och HD) och del 3 med Dilligentz och NHT Boyz etc. Där kan ni till exempel lära er lite based historia.

Jag hade nästan glömt hur hyphy lät, hur många såna här fantastiska videor jag tittade på för några år sen. Den karaktäristiska hyphy-dansen osv.

Om ni missade på Örtadagen lyssna gärna igen på det här gamla Bearfaced & Teamknoc samarbetet.

Young & Restless – 6×3 (Ft Teamknoc)(2007)