D-Lo med HBK

 

1. Det är fan en bra look för D-Lo. Mr No Hoe har haft alldeles för mycket post-hyphy swag i sin tidigare karriär för att bara rappa över DJ Fresh beats (inget fel på DJ Fresh beats, men det är lite av en annan genre). Om ni missat D-Lo kan ni söka här på bayonnaise eller titta på remix videon till hans bukt-hit No Hoe back från när E-40 hade dreads. Min dröm är ändå att Joe Moses ska börja få för sig att DJ Mustards post-hyphy beats är för ogangsta och att Dijon ersätter honom med D-Lo som go-to rappare för sina mindre hittiga-men-ändå-mustard-type-beats när YG missat sin studio-session eller nåt, typ. DJ Mustard är ju för stor för närvarande för att släppa beats till D-Lo bara så där annars, utan att han är med i Dijon-gänget. Mycket info i förra och förr-förra meningarna, alla texter på bayonnaise är jävligt based så jag gissar att ni är vana.

2. ST Spittin fortsätter att vara anonym, men i små doser så här har jag inga problem med honom!

3. Varför rappar Iamsu sin vers från studion där de spelade in världens hemskaste barnprogram Ika i Rutan? Jag väntade på att det där jävla skelettet skulle dyka upp när som.

Världar krockar

Nu var det visserligen några år sen jag var djupt nere i 80s & 90s Miami Bass, eller alla Bass.. Ändå känner jag, jag tror typ att jag fortfarande är en Miami Bass-lyssnande människa. Kanske är det inte sant, det spelar ingen roll för jag känner ändå att jag är så nära genren att du kan få mig att lyssna på vadsomhelst om du påstår att din sång inspirerats av en gammal Miami Bass-favorit (nu namedroppar jag här är, flera flera artister från förut) som MC Ade, DJ Magic Mike, Poison Clan och givetvis GUCCI CREW.

Vad händer då när Berkley hyphy-rapparen Malki Means King, världens gladaste rappare, den människa jag typ minst nånsin anade skulle lyssna på Gucci Crew inleder sitt mail så här:

”Malki Means King New Single ”Candy” Hip Hop song with an 80s twist. This song was inspired by the ”Gucci Crew” song ”Sally.” All about one of my favorite features on cars, the paint!”

Ja då gör jag ett undantag: jag lyssnar på sången. Nu är det er tur. Kör!

Bonus:
Min riktiga Gucci Crew favorit var annars denna:

flexxin!!

YSD är den där unga rapparen som verkar lite av en lokalkändis i bukten, hon känner massa kändisar verkar det som isf. Vem vet vad hon gör???

Sist jag skrev om henne hade hon släppt en låt där hon rappade rätt hårt, och nu har hon gjort det igen!!!! Det var allt. Förutom att jag tycker det ser väldigt fett ut att dansa den där ungdomliga dansen i den där kavajen som ser så akademisk ut. Och ni hittar hennes förra låt på Bayonnasie genom att följa taggen där nere.

3 av 4 Diligentz har släppt nytt tape!

tn_dilligentz-coverDiligentz bestod av Damey, Prank, Aka Frank och Jay Ant.

Det var ju med Diligentz (och några andra) som hela New Bay började för några år sen, som ni säkert minns. Ni kan ju t ex gärna få gå tillbaka och lyssna på deras musik från 2006 och höra hur DJ Mustard/ratchet det lät redan då. Anyways, ingen minns dem som grupp längre uppenbarligen. Vet ni hur jag vet?

Typ ingen jag har sett på Internet har ens kommenterat att 3 av 4 gruppmedlemmar har släppt nytt mixtape inom ca en veckas tid. Jag menar, låt oss aldrig glömma hur feta de var där och då. Hur speciellt fruity-pebble-punk-rock lät där och då. Så att vi kan tänka på det när vi lyssnar på mega-hits av samma sound 2012-2013 (hör mig prata om detta här).

Inte att jag har lyssnat på alla tre skivorna, då några av dem kom typ igår, men jag har i alla fall ladda ner dem! Nu har ni chansen att göra detsamma! Men! Innan vi börjar så gör vi så här, ni ska få höra en ny sång av den enda av grabbarna som inte släppt nytt tape. RnB-rapparen Damey! Jag ger medlemmarna centrerade rubriker så det blir tydligt nu.

1. Damey – RnB-rapparen.

 

Jag har faktiskt köpt Dameys skiva Store Run från hans bandcamp en gång i tiden. Oväntat ändå, han är ju inte en topp 100 favoritartist eller så. Tänk vad som händer när någon släpper en skiva online för ett så lågt pris att ingen bootleggar den, festligt att ingen svensk rappare provat det eller hur. Min favoritsång av honom är fortfarande den där sången som är en Young Lott sång. Där de rappar om att de tjejer borde dumpa sina killar om de inte är bra killar ni vet.

Den här nya sången ni hör här ovan är ju inte riktigt lika bra. Varför? Han sjunger inte! Nä du Damey jag hoppas du RnB-rappar lite mer sådär som du var rätt tidig med att göra när du började släppa solomusik typ 2010.

2. Aka Frankhar stoppat rasism sen 2010.

Aka Franks album Boycott (tryck på bild för att hitta det) är faktiskt den enda av dessa skivor jag faktiskt hört redan. Lite igår och lite i morse. Det känns ju spontant inte som att han riktigt hängt med nu när några Young California-killar blivit extremt feta och stora artister som folk över hela världen lyssnar på. Men! Man kan aldrig ta ifrån Aka Frank att han stoppade rasism den där gången (han har för övrigt lagt till några verser på sin SMASH HIT ‘My Dick Aint’ Racist’ så att den inte är ca 2min lång).

Därmed inte sagt att det inte är bra, t ex har Awesome Jawsome en toppentitel och är även lite av en favorit. Det är ju också intressant att höra hur Iamsu tränar olika flow när han rappar på mindre publik skit, som skivan till en gruppmedlem ur gruppen började sin musikkarriär med att producera åt. Förutom Iamsu gästar även Jay Ant och P-Lo. Listennn:

 

 

3. Jay Ant – den som verkar hänga mest med Iamsu aka har störst chans till framgång.

Det är säkert rätt många som redan vet och har laddat ner Jay Ants nya tape pga det har blivit hajpat av rätt många kända profiler som Roach Gigz, Kool John och Iamsu på Internet. Det är ju lite skillnaden mot Aka Frank och Prank, som visserligen gästas av dessa rappare men de känns inte riktigt som att de får va med i vinnargänget lika nära som Jay ANT. Om det betyder att det är bättre musik får jag avvakta med att bedöma tills jag hört tapen.

Dessutom är ju Jay Ant en medlem av The Invasion, dvs producent-kollektivet där också Iamsu och P-Lo är medlemmar, vilket så vitt jag vet ingen av de andra Diligentz-medlemmarna är.

Men men, gör som jag, börja med första låten:

 

4. Prank – han gick solo typ två år innan de andra men nu är bortglömd?

 

Prank släppte några tapes som typ bara jag och Noz utanför bukten pratar om kring 2008-2009. De var speciella då pga det var den första ur old-based gänget som försökte sig på mer soulfull och snäll rap än den punk rock/hyphy som de gjort sig hörda med. Sen dess har ju alla sysslat med den skiten men just då var han själv. Några år senare dök andra old-based artister som Jay ANT upp med liknande sound, medan andra hade bli gangsters (NHT BOYZ och Lil Rue), och några hittade på något helt helt nytt (Lil B och Young L). Sen försvann han lite medan resten av Unga Kalifornien äntligen upptäcktes och tog några rejäla kliv rent musikaliskt. Han släppte ett tape förra året som jag typ inte minns, men mitt iTunes säger att jag har lyssnat på det en halv gång.

Jag ser ändå verkligen fram emot att höra honom ordentligt på Last of A Dying Breed. Efter att snabbt ha kollat igenom skivan fastnade jag för Hum Dum med Aka Frank, typ helt pga de vrålade ad libsen genom versen (och för att Aka Frank nämner David Akers #ninernation):

5. Tillslut.

Jag är mycket medveten om att ingen av dessa före detta Diligentz-medlemmar egentligen längre är de starkaste korten i den Unga Kalifornien-högen (kämpa texten (gratisblogg whatever)), men visst fan uppskattar ni (jag) att inte låter er (mig) glömma bort old school-killarna va?

Hitta alla tapes genom att klicka på omslagsbilderna, och lyssna på deras gamla skit genom att klicka på taggarna här under.

Young California älskar New Orleans 90-tal

 

Det har varit tydligt ett tag att rappare från unga Kalifornien älskar the Golden Era New Orleans, dvs No Limit/Cash Moneys guldår i slutet av 90-talet och början på seklet. Det är ju fantastiskt. T ex eftersom det är en väldigt bra och intressant ljudbild att ta intresse av, dels för att det var ett sound som inte hördes av oss svenskar så mycket som det förtjänade pga mediabevakningen på den tiden eller nåt, det är ju något som också gör retro-varianter av 90-talets NYC-ljudbild mycket mindre intressant. Vi har ju redan hört det, alla har hört det.

När Iamsu rappar över Triggaman-beatet så kan det inte bli så extremt nyskapande eftersom det är exakt samma beat som definierade hur New Orleans rapscen lät på 90-talet, men lyssna gärna ändå. Och ta notis, det är det kanske tydligaste exemplet hittills. Och då har ändå både t ex Kreayshawn och Lil B tydligt uttryckt sitt tycke för New Orelans gamla musik, och gjort musik med NO-artister. Men folk sätter nog allt de gör åt sidan. Anyways, jag tänker inte gå igenom allt grundligt här idag pga måste till jobbet, men även eftersom jag tänkt spara genomgången av kopplingen av YOUNG CALIFORNIA och GOLDEN ERA NEW ORLEANS till ett avsnitt av Vad blir det för rap? inom kort (vi pratade även kort om det i början av avsnitt 26).

PS. Uppenbarligen känner jag till kopplingen som existerade på 90-talet, Master P bodde och grundade No Limit i Richmond osv.

 

Sitcom möter HBK

 

Det kanske bara är jag som tänker på det? Kolla på videon nu först och ropa när ni vet vilken sitcom jag tänker på när jag ser grabbajävlarna sitta runt bordet med några bärsa-bira och ört-ciggisar så där. Vi säger så här jag såg denna serien på mitt skogsteveutbud när jag kom hem från skolan, och det var inte Sunset Beach.

Om vi säger så här jag har ätit många fryspizzor framför den här serien, gräddade i ugn inte i micro pga smaken över allt.

Om vi säger så här jag har tagit hygienråd från en karaktär i den här serien.

Om vi säger så här jag har druckit många Café Au Lait i läderfåtöljen tittandes på den här serien.

Om vi säger så här många som väntade på Keno såg nog flera gånger slutminuterna av nåt avsnitt av den här serien.

Jay Ant och Iamsu forsätter visst pusha sin skiva Stoopid från Juli i år, och de gör de väl rätt i för jag hade precis glömt att den fanns. Likt en ung kalifornisk producent har den ur HBK som producerat den här samplat nån rap-klassiker och gjort sin sak med den. Man funderar ju lite för övrigt hur Erk känner nu när kidsen som gör typ samma sak som han har sån framgång och han hamnar lite i skymundan med sin grown-ass-approach i typ varje låtkoncept. Han vill va Kendrick och Roach Gigz samtidigt, får se vad det blir av han.

Har ni kommit på vilken teve-serie jag tänkte på när jag såg videon?

Stoopid – mer rappare från Berkeley High

Letade lite och upptäckte att jag inte skrivit nåt om Iamsu och Jay Ants skiva Stoopid som kom i slutet av juli. Så sjukt. Men, å andra sidan har ni typ ingen annanstans kunnat läsa så här mycket om ens nåt om Iamsu och Jay Ant så ni kanske hittat den ändå. Den är så att säga tung. Det är exakt vad ni tror, bra jävla ung Kalifornien-rap som låter som ung-Kalifornien-rap från 2012.

Ni kanske inte minns det men efter att Jay Ant var producenten åt (och en av de fyra rappande medlemmarna) Dilligentz runt 06-07 har hans solomaterial till mestadel varit rätt chillrap, t ex den här throwback sången som vi skrivit om innan (mars 2011):

Jay Ant – They Love It (Ft Roach Gigz & Mike-Dash-E) (2011) https://bayonnaise.files.wordpress.com/2011/03/12-they-love-it-ft-mike-dash-e-roach-g.mp3

Men men han har uppenbarligen inte helt släppt go-music aka function music aka det som han Diligetnz brukade kalla punk rock eller based. För tillsammans med Iamsu har han alltså för rätt jävla länge sen släppt mixtapet Stoopid, det finns om ni söker på Internet GRATIS att ladda ner och lyssna på, om ni ens håller på med materiella saker som mp3ers så där som oss gamlingar, det går säkert att streama på smartphones också om ni lägger mödan till att googla ordentligt. Längst upp har ni första videon från projektet.