Vi ber för Kafani

Vi ber för Kafani. Okay ingenting är helt klart och tydligt här, det behöver inte vara som det verkar. Men är det som det verkar är det riktigt jävla sorgligt. Det är en beef gone åt helvete i bukten. Det här är vad vi vet, jag fokuserar på Kafanis inblandning för det är Kafani som är skjuten fem gånger, som gått i genom två operationer och som as I write this är i kritiskt tillstånd.

1. Kafani är the ICE KING, en medioker rappare som gör hits, youtubea hans karriär eller sök här på bajonäs.
2. Kafanis mobil blir snodd av någon han har haft sex med, hen tar en bild på Kafani när han ligger på sängen med kuken instoppad mellan benen så den syns igenom – lägger upp bilden från Kafanis egna instagram. Pixlad bild.
3. Kafani blir hånad och häcklad och kallad gay osv av hela bukten – detta är illa nog.
4. Oakland-rapparen Philthy Rich är ute efter att dissa folk – han spelar in denna sång här under. Han fokuserar främst på att dissa DB The General och Messy Marv – men han kan inte låta bli att håna Kafani och kalla honom gay:

 

5. Kalabalik på twitter osv. Messy Marvs öde kan ni läsa om i mina tweets.
6. DB spelar in en svarslåt mot Philthy.
7. Kafani spelar in en svarslåt mot Philthy.
8. Kafani ska spela in en video i Philthy Rich egna område i Oakland – Seminary Avenue – Kafani blir skjuten 5 gånger.

Fattar ni – det enda Kafani har gjort är att ligga på sängen och spexa lite. Det kan ju mkt väl va nån gatuskit bakom detta, men det som syns utåt, de motiv till att skjuta Kafani 5 gånger som syns utåt har ju enbart med den där bilden på Kafani att göra, och dissarna hit och dit som eskalerat med bilden som utgångspunkt. För att han var fuckin naken i en säng – och för att det finns ett sång gay-hat i bay area av alla ställen. San Francisco ligger i bukten. Hoppas han klarar sig och hoppas det inte är som det ser ut härifrån andra sidan världen.

 

Här hör ni alla låtar samlade i en youtube, via allbaymusic:

 

Mr Fab aka Juvenile

Juvenile – Tho It Byke (Prod Mannie Fresh)(2013)[audio http://stream50.livemixtapes.com/content/artists/laleakers/mistah_fab-hella_ratchet_mixtape/A46A8B93.mp3]

Fabby Davis Jr aka Mr Fab brukade se ut som han gör på bilden här ovan. Det var back in the day när han var the official spokesperson of the hyphy movement, aka prinsen av bukten och en av de mest intressanta rapparna från en av de mest energiska och intressanta musikrörelser jag har upplevt. Jag har i perioder gillar rap som låter för mycket och för jävla intensivt, t ex new orleans bounce, bruks-crunk och självklart hyphy. För er som inte minns, titta på videon här precis nedan och titta på min favorit-hyphy-sång av Mr Fab. Eller klicka här för att titta på min favorit-hyphy-låt-och-video nånsin (också ett bättre exempel på vad jag menar med ”låter för mycket” och ”skränigt”).

”driving too fast like mario andretti” <- älskar ju motorsport referenser.

Nog om hyphy. Mr Fab var alltid en skill-mässigt helt jävla amazing rappare, asså han är en tekniskt bättre rappare än typ Talib Kweli eller vem ni nu brukar tycka är bra på att rappa. Han har alltid varit en extremt gullig och intressant kuf och figur (för närmare beskrivning av hans karriärskifte lyssna på VBDFR avsnitt 34 från 28.15 typ, där ger vi er kanske en ok bild av hur han är intressant för oss/mig), och han har som ni kanske vet börjat göra väldigt mycket mer medveten rap. Han har eventuellt slutat med exstacy (det är en gammal form av molly, pillertrillar-världens mjöd skulle man kunna säga) och har börjat reflektera över hur fucked samhället är, och han har börjat förmedla ett mer ansvarsfullt budskap genom sin musik. Detta är all good, mitt problem med det är att han mestadels gjort det över fett tråkiga beats. Ibland har det varit tungt som fan, som i den här låten med A-Wax (kolla på videon, ni vill inte missa stilikonen A-Wax).

Kort paus, ni som tryckt på spelare där uppe har väl vid det här laget listat ut att det inte är Juvenile och Mannie Fresh som gjort den där låten? Det är Mistah FAB som gör sin bästa New Orleans tidigt 2000-tals impression, han deltar i den sociala praktiken som bajonäs tidigare dokumenterat: ungdomar i Kalifornien kan inte sluta göra retro NO-rap. Fabby gör det jävligt bra eller hur.

Om vi fortsätter då, fram tills exakt den 27 augusti 2013 har Mr Fab fortsatt ge oss jävligt medveten rap – han har fortsatt låta oss tro att hans dagar som den med energiska ADHD-rapparen inom den mest energiska ADHD-musikgenren är förbi. Detta trodde vi Mr Fabofiler fram tills den 27 augusti 2013. Sen hände detta:

Ut med all medvetenhet och alla ansvarsfulla budskap, Mr Fab är tillbaka och han låter fan riktigt bra. Jag har ännu inte kommit igenom hela skivan, men jag har så klart hunnit ta en titt på låtlistan – så jag tryckte direkt på play Marathon med E-40 och Clyde Carson. Jag gillade vad jag hörde men jag blev helt blown av den där Juvenile-låten som kom efter. Asså massa Leauge of Starz t ex – vilken chock-fet line-up.

Jag tror helt ärligt inte att det är någonting negativt för Mr Fab, alltså att han rappar om fest och dans igen. Han är en entertainer och jag har en bild av att han gör det här för att älskar musik. Han kom in i rap som den som fick folk att känna sig glada och bekymmerslösa, sen använde han sin plattform för att förmedla det budskap han känner att världen behöver höra. Jag tror inte att han har tappat bort sin ryggsäck igen, jag tror la den åt sidan några minuter när han råkade höra några Leauge of Starz-beats, när han såg hur Kool John hade roligast i rap genom att göra NO-retro-rap. Här är skivan. Här är en till sång, Keak Da Sneak över The Invasion:

Mista Fab – On Citas (Ft Iamsu & Keak Da Sneak)[audio http://stream50.livemixtapes.com/content/artists/laleakers/mistah_fab-hella_ratchet_mixtape/EEDA9332.mp3]

D-Lo med HBK

 

1. Det är fan en bra look för D-Lo. Mr No Hoe har haft alldeles för mycket post-hyphy swag i sin tidigare karriär för att bara rappa över DJ Fresh beats (inget fel på DJ Fresh beats, men det är lite av en annan genre). Om ni missat D-Lo kan ni söka här på bayonnaise eller titta på remix videon till hans bukt-hit No Hoe back från när E-40 hade dreads. Min dröm är ändå att Joe Moses ska börja få för sig att DJ Mustards post-hyphy beats är för ogangsta och att Dijon ersätter honom med D-Lo som go-to rappare för sina mindre hittiga-men-ändå-mustard-type-beats när YG missat sin studio-session eller nåt, typ. DJ Mustard är ju för stor för närvarande för att släppa beats till D-Lo bara så där annars, utan att han är med i Dijon-gänget. Mycket info i förra och förr-förra meningarna, alla texter på bayonnaise är jävligt based så jag gissar att ni är vana.

2. ST Spittin fortsätter att vara anonym, men i små doser så här har jag inga problem med honom!

3. Varför rappar Iamsu sin vers från studion där de spelade in världens hemskaste barnprogram Ika i Rutan? Jag väntade på att det där jävla skelettet skulle dyka upp när som.

V-Nasty har gjort en bra sång!

Ni som läst bajonäs länge har ju precis som vi väntat och väntat på att hitta nån sång som gör att vi kan gilla V-Nasty. Sen de där första freestylsen om skottdraman och mord från när Vanessa satt i finkan och Kreayshawn var en konstskoleelev som gjort några musikvideor åt DB The General och Lil B, förbi Gucci Mane-plattan som visserligen innehöll bra musik men verkligen inte tack vare V, tills hon glömdes bort och Lil Debbie helt plötsligt kändes som en större artist?

För mig kändes det rätt naturligt att heja på V-Nasty då resten av världen hatar henne. Givetvis kunde man heja på A-Teens men så här i efterhand hade en ju hellre hejat på Leila K, fattar ni? Utifrån tyckte jag det verkade som att folk älskade att hon gjorde bort sig genom att ta the n-word i sin mun, då det gav världen en anledning att hata. De slapp smygförakta henne för att hon t ex var underklass, tjej, av blandad härkomst, och verkligen inte kunde rappa. Som bevandrad lyssnare på bay area-rap var det svårt att reagera över att hon kallade sig själv och sina vänner nigger då det helt enkelt verkar vara kutym i bukten att alla musiker umgås, festar, gör musik och kallar varandra vadsomhelst oavsett hur de ser ut. Tonåringar svär och har sig och kan vara tacksamma att de växer upp och lär sig sluta använda ord som förnedrar människor, de flesta av oss slipper dokumenteras på WSHH under everything-goes-i-humorns-anda-perioden. Jag sitter för långt bort. Det kändes lite för mycket som att hon var en trasig missbrukare som inte riktigt uppmärksammats på att hennes vardag och drogtrippar helt plötsligt sändes ut och blev något hela världen (alla som har worldstarhiphop som startsida) kunde följa, och döma.

Anyways, eftersom det känts som att hon inte riktigt lyckats skapa sig en plats i musikvärlden (i och med att hon inte gjort nån bra sång hittills) har jag antagit att hon skulle försvinna och sen dyka upp i nåt kändis-rehab-program om tolv år. Så kanske det blir ändå, även om hon påstår att hon numera är nykter. Men nu tror jag ändå att hon potentiellt skulle kunna göra lite intressant musik på vägen!

Fuck Yo Face har haft en producent som styrt Vanessa med järnhand. De har upptäckt exakt hur man kan använda hennes röst för att det ska fungera. Och det är ju rätt uppenbart att det känns legitimt när V rappar om att bli hög. Det funkar i typ 2 min, 1.30. Vi kan säga så här, jag hoppas det kommer en remix där nån aningen bättre rappare kan bidra. Dock, om gästverser ska fungera måste rapparen vara ödmjuk för beatet och ämnesvalet, stila inte över 16 bars, flyt med och säg nånting som förhöjer stämningen.