25th of the month is Bay Day 2


Tänk dig den där sköna känslan av sol,sommar och semester. Du glider omkring och lyssnar på -I Got 5 On It och livet känns perfekt. Ok glöm nu det.
Bay Day vol 2 är fylld av mörkare tongångar, bara old school Sacramento rap från det gigantiska Bayonnaise arkivet.
Det är den 25 Juli. Du har fått lön, det har inte jag.
Rest in piss
Onda

Bay Day 2 (Sacramento)
1.Marvaless feat Levitti-Sacramento
2.Nefarious-Use yo nina
3.Young Droop-Kritical thinkin
4.Luni Coleone-My Name
5.Skee64oz-Pain Addivtive
6.Brotha lynch,Zigg Zagg,Zoe-Locc 2 da brain
7.Big O-Sac town playas
8.C-bo-Birds in the kitchen
9.Lil Pigg Pen-Just a hoe
10.Hollow Tip-Crime story
11.Woodie-Yoc Influenced
12.Shorty Mac-Scan’less Worl
13.Mr doctor-40 oz And Chronic Dice
14.Young Joker/First Degree-Gold Shoes
15.Mic C-Its all me
16.Cougnut/Homicide-Til my casket close
17.Brotha lynch hung-Rest in piss
18.Triple Beam-I know where you sleep

Annonser

X-Raided


Här är brevet X-Raided skrev till -The Source för elva år sen, vi börjar så.

” I feel that we should have gotten 3 or 3 1/2 mics. If the writer of the review felt we deserved 3 1/2, the editors should have given us 3 1/2. The review says the lyrics were ”tight” and ”clear” (thanks to the Verbal Technician) and that I am a strong ”lyricist” What they said about it about being all about ”killing, money, and women”… These are the same people who gave Jay-Z 4 1/2 mics for ”Hard Knock Life” which is all about ”mo money, mo cash, mo hoes” Obviosly they have never listened to DMX, who is as violent as X Raided ever was. DMX got 4 mics for an album that has lyrics such as ”if you got a daughter older than 15 I’ ma rape her/take her right there in front of you” and ”my dick is bloody cause I fucked a corpse” That’s 4 mic material? These are the same people who gave Rass Kas 3 mics and Xibit 3 1/2 mics for their 1998 albums… These are the same people who gave Silk the Shocker and C Murder 4 mics each on their 1999 albums . These are the same people who gave Biggie 5 mics but didn’t even bother to acknowledge 2 Pacs Makaveli album (which is an undeniable classic).

On the X Raided album there are Gangsta tracks, songs about women, battle raps, and political tracks. It is not and never intended to be a commercial album (which is what the source expects everyone to create) This is a street album, created by a WEST coast street cat. Aint no baggy jeans, backpacks, Queensbridge accents, puff daddy remix, Jay-Z cameo or 212 area code. That alone cost me a mic and a half. So, basically the source aint feeling me and I aint feeling them. The Roots got 4 mics for an album that should have got 5 and Juvenile got 4 for an album that should have got 3. There is now way Juvenile and The Roots could be considered equals! But, unless you spend a million dollars in advertising in the Source they will screw your review. Ask Master P. No Limit spends millions yearly in the Source, and as a result no artist on No Limit has ever been given less than 3 1/2 mics.

I declare war in 2000″
X Raided

Dom måste klia sina huvuden i Sacramento County Jail och undra hur han gjorde det. Sedan 1995 har Anerae Veshaughn Brown släppt över 20 album, inspelade endast med hjälp av metronom och insmugglad mick (en sån där liten man hade till kasettbandspelare du vet). En del är inspelat genom telefon vilket innebär att X-raided köar till telefonatomaten, lägger 16 rader utan musik och går och ställer sig sist i kön för att lägga nästa vers när det är hans tur. Inbillar jag mig.
I mars 1992 har X-Raided precis fått kontrakt med det snart ökända bolaget Black Market Records. I samband med firandet av detta går någonting fel. Hans mer uppstyrda kusiner Brotha Lynch Hung och SicX försökte alltid få X att fokusera på musiken och sluta vara så risig, det gick inte.
Någonting Garden Blocc Crip relaterat händer, en kvinna dör och och X-Raided sitter snart av ett 31-årigt straff för mord och gäng-verksamhet. Han erkänner att han var där men förnekar att han sköt. Nej, han säger inget mer.
Under rättegången spelar åklagaren låtar från hans nya platta och konstaterar att han rappar om att mörda (de hävdar att vapnet på omslaget är mordvapnet )

Jag har stor respekt för X-Raided som artist. Han kommer aldrig att vika sig, aldrig. Det är ingen stor Hi-Fi upplevelse men skit i det, hans musik existerar mot alla odds tok.
Här är två låtar från hans senaste album, ni som gillar Sacramento rap har säkert redan hört dom.
Ni andra kan gnälla om ni vill men lyssna, X-Raided BLÖDER över musiken.
X-Raided-love loyalty respect

X-raided-All i need

Transport Trap Rapp [Mixtape]

Nu var det ett drygt år sen Bayonnaise först började dyka upp i någon av våra tankar och någonstans på internet. Onda sa att ”hehe jag har en idé helvete vi startar en blogg om rapp från San Francisco-bukten och dess omnejd och kallar den bayonnaise. En blandning av Bay som Bay Area och Mayonnaise som vita snubbar”. Kanske det främsta som har hänt sedan dess (bayonnaise-relaterat) är att vi äntligen identifierat och hjälpt att vidare beskriva den melankoliska mob music som stammar från San Francisco-bukten och dess omnejd. Vi har inte riktigt definierat, men väl pratat om genren Transport-Trap-Rapp. Och här kommer det jävla blandbandet.

Det är en mix av några av våra favoritsånger som kan sägas tillhöra genren Transport-Trap-Rapp. Sätt på den här när ni åker i er hyrda Ford Ka eller i tunnelbanan eller när fan som helst ni känner för det. Det är fördjävla mycket fet musik och det är samlat på ett behändigt sätt. Oj förresten det är med några rappare från Akron, Ohio också, Ampachino och Freeze till exempel. De är liksom ett undantag. De gör bara musik med buktrappare och de låter som buktrappare och de är en del av kärnan av Transport-Trap-Rappen. Mycket av musiken är naturligtvis hämtade från klassiska album som Messy Marv och Berners Blow 1 (om båtfrakt) och Blow 2 (om flygfrakt), Ampichino och Berners Traffic 1 och Traffic 2, och givetvis från Bay Area’s egen Young Jeezy och den avskurna aortan inom Transport-Trap-Rap, den fenomenale Sky Balla. Lyssna och njut.

01. Sky Balla – Need A Bigga Room (Ft Blue Davinci)
02. Berner & Ampichino – Traffic
03. Ya Boy – Banana Boat (Ft J-Stalin)
04. Lee Majors – Plane Crash
05. The Jacka & Berner – Traffickin (Ft Fed-X & Lee Majors)
06. Ampichino – Bricks (Ft Rich The Factor & Boi Big)
07. Fed-X over Not The Same Beat (Slowed)
08. Sky Balla – Direct Connect (Ft Hell Rell)
10. Messy Marv & Berner – Blow Money (Ft Freeze)
11. Ampichino & Berner – Fam First (Ft The Jacka)
12. Ampichino & Berner – Not The Way
13. Messy Marv & Berner – The Re-Up (Ft Fed-X)
14. The Jacka – Not The Same
15. Fed-X – Awful Dodger (Slowed)
16. Berner – Well Connected

Obs Ladda ner genom att klicka på den där lilla pilen längst till höger i spelaren

Namn och nytt V

Mike Marshall är alltså roligast om man uttalar det på svenska [Micke Marshall], med efternamnet uttalat som ett sånt där stort stearinljus.

Det har faktiskt kommit nedrans mycket fet musik på sistone! Det visste man inte när året började! Det jag framförallt inte visste var att det skulle komma sjukt mycket bra mixtapes. Och jag hade heller ingen aning om att Andre Nickatina-kompisen Equipto har ett projekt igång med bukt-sångaren Micke Marshall. Det är alltså han som låter lite som The Game när han sjunger, och som sjöng refrängen på megahitten I Got 5 On It med Luniz för nästan 100 veckor sen. Det har kommit mer saker också, och en del tänkte jag skriva om lite här. Allt får inte plats, givetvis. Jag har haft en tenta-vecka och varit nedrans upptagen. Jag har skrivit lite texter om G-Side som en bonusdel av NRFN och DJ Giraffos’s mycket ambitiösa temavecka om Alabama-gruppen. För övrigt, det finns lite olika erbjudanden till lokaler i Stockholm och Malmö, men lokalerna tvekar då de antagligen inte känner till bandet eller att det finns fans i Sverige som uppskattar musiken. Det som saknas är alltså en hype… Så om ni vill se G-Side i Sverige, prata lite extra om gruppen, spela musiken för er omgivning, och förhoppningsvis får tillräckligt många nys om det så att det sprider sig till lokalinnehavarna som tvekar.

Hursomhelst, lite ny musik och nåt ord om det.

Ni vet när man inte fattar att hur mycket man gillar en sång förens man har hört den typ så sju gånger. 40 Glock USA har varit med på kanske tre olika skivor från förra året, men ständigt gått mig förbi. Jag har ju varit rätt tveksam till HD överlag. Men. Den här videon alltså. På inget sätt fantastisk, men jag älskar verkligen känslan av att det går lite långsamt och de får tråkigt, börja filma vad fan. Jag kan min vers. Vi lägger till beatet imorn bitti så får den ladda upp på Youtube över dan. Ja det är väl lite mer avancerat en så, men ändå. Det ser jävligt gritty ut, mest för att det är mörkt ute? Annars brukar ju Oakland se rätt trevligt ut, alla fina hus och gräsmattor längs med gatorna. Och alltså, sitter han i finkan nu? Hoppas han inte gjort någonting våldsamt mot någon och att han är fri snart.

Shill Mac – Dont Play (Ft Dubb 20 & T Mazz)
Från: Nuthin But The Slap Vol. 10 (Hosted By AP.9 And Shill Macc)

Jag känner bara till Shill Mac från hans gästspel på olika skivor av Mob Figaz medlemmen Ap. 9. Han låter lite som de brukar göra i Pittsburg och Sacramento känner jag. Jag har alltså inte lärt mig honom än, mer än att han är en rappare i Ap. 9s smak, vilket innebär hård och snabb och direkt gangster rapp. Framförallt är hela mixtapet riktigt bra, det är alltså en Demolition Men hostad skiva, vilket innebär välmixat, rätt korta låtar och fokus på att medryckande snarare än melodramatisk gangsterrapp, ni kanske minns deras legendariska mixtape med Husalah och The Jacka som ligger uppe på Bayonnaise sedan september? Med på Nuthin But The Slap Vol. 10 är artister som The Jacka, DB The General, J-Stalin och många fler. Ovan är en av de sånger jag gillade.

Yung Lott – Eat It Up

Så kom äntligen Yung Lotts nya album, som väntat på Valentin-dagen. Han har nånting på gång när han blandar bukt-gangster-rappen med Dallas sinnessjuka swag-stil. Hela den här skivan handlar om kärlek och sex och sånt. Rätt bra faktiskt. Där ser man. Den här sången handlar om hur han bönar och ber och verkligen älskar att slicka sin flickvän (eller vilken tjej som helst). Det är ändå hederligt att han inte gör en skiva ”för tjejerna” som handlar om att de får tillgång till hans junk på alla hjärtans dag. Också att han har en kofta på sig på omslaget, det gillar jag.

Michael Marshall & Equipto – Wakey Bakey (feat. Berner & Yukmouth)

Micke Marshall och Equipto ska ju som sagt göra något projekt tillsammans verkar det som? Det här är alltså en ny sång låter som för i tiden, vilket vanligtvis ju är jättenegativt. Men när det låter som den del av för i tiden som var buktområdet på sena 90-talet ja då är det jättepositivt. I den här sången har  de puttat in en sån där slang (som Roger Troutman använde) i munnen på Micke Marshall och så sjunger de om gräsrökning på morgonkvisten.

Raphael Saadiq – Radio

Apropå sånger som låter gammalt. Den här låter ju jättegammal. Typ 60 år gammal. Vad oväntat! Den är ju helt ny. Om ni inte visste det, Raphael Saadiq är alltså från Oakland och alltid välkommen på Bayonnaise.

Keak Da Sneak – Cop Heavy
Från: The Tonite Show-Sneakacydal Returns!!!

Den här har redan funnits ute ett tag, men inte i helsångsformat. Men nu dök den upp på Keak Da Sneaks nya skiva, en samarbetsskiva med DJ Fresh, alltså en Tonite Show. Den heter ”Sneakacydal Returns!!!”. Det är tre utropstecken med i titeln. Cop Heavy är också värd tre utropstecken, då Keak Da Sneak är tillbaka i gammal god form. Man hör till exempel vad han säger oftare än man gjorde ett tag där.

Lee Majors – Let The Bass Rock (Ft Husalah)

Husalah – Sun Goes Down (Ft Chosen & Snuzzen)

Man kan ju undra om Chosen & Snuzzen är en grupp eller om de är två olika? Det låter som någonting på svenska men jag kommer inte på vad. Säg man det snabbt blir det nästan samma. De här båda sångerna är med eftersom det är jättenya Husalah-sånger. Den ena är ju en Lee Majors sång, men med den andra är det oklart? Börjar han släppa sånger för en soloskiva? Kan han inte ge oss ett mixtape i alla fall! Han rappar ju som de gamla goda dagarna, om hur cool han är och han använder ordet Mollywhoppin (betyder ungefär lavett) mycket.

Damey of Diligentz – Store Run

Förutom att Jay Ant och Prank har sina solokarriärer i full gång har en tredje medlem ur min gamla favorit-based-grupp Diligentz fått en liten hit. Den här sången spelas visst en del på buktens största rapp-radiokanal KMEL. Och här om dagen kom det en musikvideo till den.

Buktens bästa 2010

Juice Mannen & Onda sippar drank.

Yes tok, årets viktigaste lista är här. Dra ner persiennerna, säg åt din brud eller snubbe att ta av sig för pappa/mamma kommer vilja kliva på efter du läst det här. Du vet vad som väntar, Bayonnaise har valt ut det bästa från the Bay 2010 och hittar du inget du gillar kan du lika gärna köpa en keps med propeller.

Bäst i bukten 2010:
1. The Jacka & Ampichino – Devilz Rejectz 2

2. E-40 – Revenue Retrievin
3. J. Stalin – Prenuptial Agreement
4. The Jacka & Lee Majors – Go Bots II
5. NHT Boyz – Power Triangle
6. Droop-E – BLVCK Diamond Life
7. The Pack – Wolfpack Party
8. Lil B – Red Flame/Blue Flame
9. Brotha Lynch Hung – Dinner And A Movie
10. Guce and Matt Blaque – A Gangsta and A Gentleman

1.


Ja som jag sa när jag skrev om den här skivan för några månader sen:

Det här är jävligt jävla skitbra.

Jag känner fan inte att jag behöver säga så mycket mer. Jo, hela jävla The Mob Figaz är med på den här skivan. Det här är så jävla mycket mob music att jag inte fattar hur folk inte vallfärdar till Akron för att spela in filmer och leva och bo och dansa till sagor och sägner om Ampichinos liv. Till Pittsburg för att ta reda på vad det är för ställe som skapade The Jacka. Det här är typ musiken Gimli och hans dvärgkamrater sjunger och nynnar på kring lägerelden när de minns sina forna rikedomar och sina grottors förgångna flärd med vemod och melankoli.

Det här ÄR årets bästa platta. Det är så satans vemodigt och samtidigt gangster att jag flippar. Att sitta på buss 742 genom Skogås centrum och se nån snubbe med ansiktstattueringar sälja gurt med The Jacka i lurarna slår det mesta. Det är så svårt att välja en låt, för när det gäller riktigt bra album är summan så mycket större än delarna. Men ok, kolla in den här -House of the dead.
Jag tänker på Grace Slick, Gerry Garcia och The Cockettes när jag hör det här. Tänk dig San Francisco 1968, alla tar syra och har hibiskusar i håret. Bara klick, Boooom å den här låten dundrar på!
Det skulle funka men shit vilken skum stämning det skulle bli.

The Jacka & Ampichino – House of The Dead (Ft Yukmouth)

2.


E-40 – Lightweight Jammin (Ft Clyde Carson & Husalah)

E-40 hela norra Califoniens pappa. 2010 fick vi veta exakt var skåpet skulle stå igen. För 10-12 år sen garvade folk åt att man lyssnade på E-40 men tiden har en förmåga att visa vad som är fett och vad som är fejk. Kombinationen av rappens mest unika flyt och att ändå leverera relevanta texter får min skalle att explodera ibland, fan va dom här två plattorna e bra. Avnjutes bäst tillsammans med lite broccoli!

3.


Den här skivan kom tidigt i januari det här året. Vilket ju innebär att det nästa var ett helt jävla år sen. För fan vad laddad jag var. Och för fan vad bra det var. De fyra första låtarna tävlar alla om att kunna platsa bland de bästa låtarna 2010 alla kategorier. Jag blev alltså halvt tokig när jag satte på den här skivan första gången och sång efter sång var så överjävligt fet. Det här blir bara ren hyllning. Men vad fan, det här är skitbra.

4.


The Jacka & Lee Majors – Real Hood feat Freeway

The Jacka har varit sjukt produktiv i år (igen) och hans old school projekt med Lee Majors träffade som en hård örfil rätt i fejjan. Till och med den värsta bakåtsträvaren borde kunna dra ner kangolen lite längre över ögonen och digga den här plattan. Dom snor helt oblygt electro klassiker, Melle Mel texter och 80-tals nostalgin borde kunna få tjejer födda på 90talet att sära på benen. Höjdpunkter är när Lee och Jacka kör över Planet Patrols -Play at your own risk och när Freeway bjuds in på -Real hood nigga.

5.


NHT Boyz dök upp helt plötsligt i våras efter att ha varit försvunna från rappen i typ tre år. De var förändrade och förbättrade. Jag trodde fan inte att de hade det inom sig, men herregud. Till exempel, varför har ingen jävel samplat 50 Cent’s line ”damn homie in high school you was the man homie” förut? De gjorde om Ice Ts gamla dänga ”6 In The Morning”. De gjorde framtidsrapp och nu är de fan ta mig nästan kändisar. Jag hoppas de håller ihop och släpper mer skit tillsammans nu bara.

6.


Han är ju inte tjock som sin far. Men han gör lika fet musik. Droop-E är ju superproducenten som också råkar vara avkomling till E-40. Jävla familj alltså. Sonen tar över, det var det jag sa i höstas. Men när vi summerar året kom vi ju ändå fram till att fader E-40 ännu gör bättre album. Men vad fan, så ska det va. Han är ju typ 22 och hans pappa är en av världens bästa rappare någonsin, nån måtta med talangen får det va. Men vem vet vad som händer när Droop-E har rappat i 20 år, hoppas pappa 40 rappar än då så kanske ännu en avkomling kan få va med. Fatta om Droop-E får en unge nu, tre generationer av legender. Men men nu lever vi ännu i 2010 ett tag till, och redan här och nu har Droop-E gjort extremt bra musik. Vi ska inte glömma att han producerat faderns bästa låtar på 40 skivor. Och så släppte Droop-E ju även de här solo-projektet där han har samplat nån som heter Sade, jag vet inte vem det är men det verkar alla andra veta, det är visst en stor grej. Allt jag vet är att det blev sinnessjukt bra musik när Droop-E la sina vantar på det. Som på den här duetten med pappa 40:

7.


Det här är med stor sannolikhet The Packs sista skiva. Eller det tror jag i alla fall. Lil B är ju helt ute och håller på med andra saker. Young L har nåt sinnessjukt bra eget på gång. Hans solomixtape hade fan i mig kunnat platsa bland årets tio bästa skivor det med. Lil Uno suger ju, men han är så bra i det här formatet. Stunnaman är ju skitbra, men han passar inte in lika bra här med den där nya raspiga jävla rösten han har fått i år. Men vad fan, det vore inte samma sak utan honom. Alltså, nya The Pack låter typ som gamla The Pack fast med mer fulländat ljud typ. Jag vet inte vad de sålde men jag hoppas det bra nog så de känner att de ska fortsätta spela in musik tillsammans. Hem till Berkley med er och knarka i studion så ska det nog blir bra.

8.


Lil B The Basedgod – GQ Magazine

Jag kan ju inte säga så mycket om Lil B, han går ju inte att förklara. Ni får följa Based-serien som jag håller på med här på Bayonnaise (snart kommer lite Lil B solosånger från 2006). Också att han ju släppt tokigt mycket musik i år. Men ändå, bland based freestylesen jag hört, bland de olika färg-skivorna (Red Flame, Blue Flame, Evil Red Flame), och den där regn-skivan så väljer jag att ta med mig den här skivan in i 2011. Inte heller Red Flame är liksom en färdig produkt nog, som Onda säger Currensy gör lite molnrapp och han gör det till ett mer komplett stycke ljud. Men vilket jävla fenomen Lil B är, ungdomar skriver kärleksbrev runt hela världen. Unga rappare över hela USA gör hälften låtar som låter som Travis Porter hälften som låter som based låtar. Det går liksom inte att ignorera att Lil B kommer att ha påverkat framtida rapp på något sätt, vad man än må tycka om det så kommer musiken vi lyssnar på om fem år ha påverkats av Lil B. Tror jag.

9.


Sacramentos stolthet Brotha Lynch Hung kom tillbaka 2010 i god gammal rip-gut form. Alla verkar ha missat den här, den gick upp på billboardlistan första veckan den släpptes men sen glömde tydligen Strange Music att trycka fler cds. Ganska klantigt enligt mig av ett bolag som håller på att bli nya Cash Money eller No Limit. Förmodligen potentiellt farligt med tanke på att Brotha Lynch har en historia av ganska tungt kriminellt beteende och precis lämnat ett tio år långt krig med Black Market Records.

Självklart snackar vi tema-platta, First Degree är med och det sprutar blod, inälvor och hjärnsubstans. Lynch ÄTER mc`s! Bokstavligt talat.

10.

Jag vet inte vem som var gangstern och vem som ska va gentlemannen? Båda lite av varje antagligen. För inte fan är Matt Blaque en gentleman. Första gången jag hörde honom var han ett projekt som Messy Marv drev, den snuskigaste jävla RnB sångaren vi nånsin hade hört. Han och Jessica Rabbit skulle göra succé för Mess skivbolag Scalen genom att göra smutsig strippklubbsmusik som skulle slå världen med häpnad. Nu de senaste åren har han ju mer varit en gangstersångare än en strippklubbsångare, men här ska han alltså va en gentleman. Och Guce, som under 2008 och 2009 hade bytt namn från Guce till Gucey Guce Doe Boy heter numera Guce igen, det tycker jag är synd. Jag skrattade fan varje gång jag hörde honom vråla ut ”it’s Gucey Gucy Doe Boy baby” och liknande. Det är en för jävla fet skiva i alla fall och den förtjänar sin plats väl.

Guce & Matt Blaque – Champagne

TILLSLUT, ANDRA BRA JÄVLA SKIVOR:

Messy Marv & Berner – Blow – Blocks and Boat Docks
Roach Gigz – Roachy Balboa
Stevie Joe – 80s Baby
DJ Fresh – The Tonite Show 2011
Lil Rue – Stars & Straps
The Jacka and Laroo –  Neva Be The Same (20 Bricks – Season One)
J-Stalin – Real World 3
Young Gully – The Grant Station Project

Och, Tack alla läsare. Det är ju ett smalt jävla ämne vi skriver om, men ändå är det några som kollar in. Vi uppskattar er som läser, vänner, främlingar, svenskarna norrmännen. Hoppas ni hittar lite musik här som ni tycker om, och att ni uppskattar texterna. Gott nytt år, vi får hoppas att det kommer sjukt mycket fet musik från bukten 2011! Se upp för Philthy Rich nya skiva som kommer snart till exempel!

Namn och nytt.

Yung Lott bjuder på muffins och juveler, det ser riktigt trevligt ut.

Det hände igen. Jag lyssnade på för mycket musik. I år igen. Satan alltså, jag hade verkligen tänkt dra ner på det i år. Taktiken var att begränsa mig geografiskt. Bara Bay Area tänkte jag först. Men det gick inte, jag är ju nästan lika nere med skiten från Texas, framförallt nu när Dallas har blivit sinnessjukt hett. Jag är nästan lika mycket nere med skiten från Lousiana, framförallt när Baton Rouge står så starkt. Jag är nästan lika mycket nere med skiten från Alabama, även om det är än mindre scen än så länge. Jag fick släppa Tennesse i år. Ändå blev det alldeles för mycket, alldeles alldeles för mycket.

Hur ska det gå nästa år när jag dessutom sagt att jag ska ge svensk musik en chans!??! Äh. Det får bli ett senare problem. Hursomhelst, jag hade helst velat skriva om jättemycket mer än vad jag skriver om. Nu blir det en genomgång över lite ny skit jag har lyssnat på från bukten de senaste månaderna istället. En hel del är utelämnat då jag redan skrivit om det. Kanske blir det nån till sån här genomgång i framtiden. Det här är helt enkelt en samling låter som är bra, och de är från efter sommaren typ.

Yung Lott – Supaman (Ft Ace Hood)Från ”Cupcakes & Cartier”, kommer i februari
Yung Lott
är en del av Dallas-giganten Dorrough‘s häng, Prime Time Click, och varvar gästspel på buktskivor med sådana här södern-möter-bukten bitar. Den här jäveln svänger. Hela den skivan kommer vara fullproppad med liknande södern-bukt toner och en del r-n-b blends verkar det som. Jag har varit väldigt intresserad av moderna bukt-södern samarbeten egentligen sen kändisen Sean P från Atlanta-gruppen Youngbloodz släppte en skiva fullproppad med gästspel från swag-rappare från the bay och sen Sky Balla knöt ihop buktens mob music med New Yorks Dipset och Young Jeezys USDA för några år sen.

Berner & Ampichino – Not The Way (Ft Louie Loc)
Från ”Traffic 2 – Traffic 2 – Planes Trains Automobiles”
Jag hade rätt stora förväntningar på den här skivan. Dels för att Traffic vol 1 var skitbra, men även eftersom transport-trap-rapp är min favoritgenre numera. Jag är ju tokig i Berner och Messy Marv’s samarbetsskivor om flygfrakt och båtfrakt. Den här skivan handlar om just det, plus tågfrakt! Jag kan knappt hantera det. Så jag lyssnar rätt mycket på skivan hursomhelst. Den är liksom helt okay, men inte lika briljant som de andra nämnda skivorna. Bäst på skivan är hursomhelst Not The Way, främst för Berners vers  (den andra) om hur fedsen jagar honom, hur han inte kan hämta sina pengar ens för fedsen bevakar allts, han måste bli en hallick, han kan inte ens ringa sin familj. Det är som en film. Berner som egentligen suger på att rappa kan förtrolla mig med sin melankoliska berättarteknik. Jag älskar transport-trap-rapp!

Erk Tha Jerk – Hands Up (Ft Netta Brielle)
Från ”Ners Eye View”
Erk Tha Jerk gör snällrapp om livet och sånt. Om det inte vore för favoriten Netta Brielle skulle jag snarka rätt rejält tror jag. Tentaplugg var även ett starkt skäl till att jag spelade den här skivan en del, jag rycks med för mycket i transport-trap-rapp för attt kunna koncentrera mig forskningsrapporter och sån skit. De vill att jag ska lära mig hur man skriver ordentligt! Jag vill lägga min vetenskap på nivån barsamtal, blogginlägg, twitter-funderingar, tankar över en öl och liknande. Jävka kunskap. Erk Tha Jerk är även populär bland back-pack-nördar, de vill säkert helst inte låtsas om när han gör mer festliga låtar som den där med hans grupp the FNM som jag la upp här för ett tag sen.

Sleepy D – No Hesitation Feat. JR, Zoe The Roasta, and Gwet
Från ”The Tonite Show With Sleepy D”
Sleepy D är den mindre och skrikigare brodern till gaphalsen D-Lo, som bröt igenom som rappare för bara nåt år sen. Musiken gick snabbt från festlig och livlig till stenhård och livlig. De gapar numera om mer om deras mordvanor och livet på gatan än om hur de inte är något ändå behov av prostituerade (deras genombrottssång hette No Hoe). Nu är Sleepy-D ömsom briljant och beat-dödande, ömsom skrikig och spretig. Det här är en ganska bra representativ sång för Sleepy-Ds nuvarande sound, hårt och uppbackat av DJ Fresh moderna produktion.

T-Nutty – Criptonite
Från ”The Tonite Show 2011”
DJ Fresh har blivit utsedd till världens tredje bästa DJ har jag hört. Jag fattar inte vad det betyder helt, han är väl bra på att mixa kanske? Kanske kan han scratcha? Jag vet att han har världens bästa mixtape/album-serie hursomhelst, The Tonite Show. Ibland är The Tonite Show ett album med en drös olika rappare över DJ Fresh produktion. Ibland gör han en Tonite Show med en speciell artist, som den med Sleepy D. Nån gång i höstas släpptes The Tonite Show 2011 hursomhelst. När jag först hörde den skivan inbillade jag mig att den skulle komma året 2011, alltså tidigast först om en dryg månad, men det verkade inte stämma. Det är en skitbra samling sånger, och den här härligheten med Sacramento rapparen T-Nutty är det bästa bidraget. Festligt då Sacramento-rappare nästan aldrig brukar synas framför andra.

The Hoodstarz – Live Illegal (Ft Husalah)
Från ”Controversy
Duon Dem Hoodstarz från East Palo Alto i södra delen av San Francisco-bukten har funnits på scenen i några år nu, utan att jag egentligen lagt märke till dem. Det är mest kul att de kommer från ett ställe som jag tänker har någonting med palt att göra.  Och att de nyligen verkar ha bytt namn från Dem Hoodstarz till The Hoodstarz. Undrar hur länge de tänkte på det, massa bra band som The Beatles och  The Dogg Pound hette nånting med The men Dem Franchise Boyz kanske blir ledsna om vi lämnar dem ensamma med prefixet Dem, äh de är vuxna de får klara sig själv vi byter till The. Men det är ju aldrig fel att höra Husalah Selassie bjuda upp på sång och rapp!

Lil B – GQ Magazine
Från ”Red Flame”
Om ni inte vet vem Lil B är kan ni fråga kidsen. Ungdomarna i USA i alla fall, där verkar han vara skitpopulär. De olika ungdomar jag känner till som gör musik verkar vara tokigt inspirerade i alla fall. Lil B påverkar ungefär lika mycket som Drake, Soulja Boy  Tellem och Travis Porter verkar det som. De fyra hörnstenarna i vad dagens tonåringar kommer att smältas ihop till och vad för sorts artister vi kommer få se i framtiden. Det här var den trevligaste tonen på Red Flame hursomhelst.

The Pack – Dance Floor (Ft Dev)
Från ”Wolfpack Party”
Fattar ni att The Pack har gett upp termen based till Lil B helt utan bråk? Eller? Jag vet inte. För i tiden var det så här based lät, minus basen. Det som låter påstås vara inspirerat av dubstep, vad fan är dubstep? Jag trodde att dubstep var långsam reaggae, fast inte gammal långsam reaggae utan kanske ny långsam reaggae? Som långsam reaggaeton? Ja skitsamma. Finns det nån Don Omar eller Daddy Yankee som är chopped n screwed förresten? Det skulle säkert låta festligt, jag gillar verkligen spanska. Det här är den modernaste skiten ni hört nånsin hursomhelst. Utomjording-rapp på riktigt.

I Was Born With A Pussy But I Keep A Long Dick


Min favorit i videon är när Asia B rappar framför en klätterställning och hennes kompisar står och dansar uppe på klätterställningen. De ser skitcoola ut. Minst kul är när de jävlas med en kille i en bajamaja, det är fan taskigt.

Vi har minsann pratat om kvinnor och Bay Area rapp nån gång förut. Det var alltså när jag ägnade ett helt kapitel av internet åt rapparen Lil 4 Tay, som för bara något år sen framstod som den som skulle ta steget och etablera sig som rappare i en scen bestående av 1000 kolade, thizzade och nerrökta herrar av alla åldrar. Sen dess har jag inte hört henne rappa. Utöver Lil 4 Tay finns det enstaka kvinnliga rappare, som till exempel den unga damen Asia B som ni ser i videon här ovan. Jag vet inte ett dugg om henne, brytburken tipsade som han gör ibland (big up). Hon pushar tre av sina sånger på sin myspace, två med Sick Wid It artister och en med den sunkigaste snubben från The Pack. Så jag tror hon är knuten till Sick Wid It (E-40 och hans släkts skivbolag)?

Suga T poserar framför en kamera kanske

Men likt de andra aktuella och aktiva bay rapperskor jag känner till dyker Asia B bara upp på enstaka låtar här och där. Vilka kvinnliga rappare i Bay Area har släppt tejps i år förutom musikvideo-regissören Kreayshawn och Marvaless (den numera trista drottningen av Sacramento)? Ja det är lite skillnad från förr i alla fall då den hårda jälva Oakland-duon Conscious Daughters släppte skitfet musik under aktivisten-gone-börsmäklare Paris vingar. Och när Marvaless verkligen gjorde bra musik. Och när en av E-40’s släktingar Suga T rappade både i The Click och lite här och där, till exempel gästade hon ju den där Doja Click-låten som Onda la upp en video till igår. Vi gör så här,  jag vill ändå visa lite vad som faktiskt finns, genom att börja med vad som fanns förr, för förr lät det så här:

Conscious Daugthters – Showdown (Ft Paris)(1993)

Marvaless – Jelaous Bitches (1993)

E-40 – My Cup (Ft Suga T)(2002)

Okay den där Suga-T låten är ju inte så gammal. Men den är ju skitfet och det är kanske sista gången Suga-T rappade? Jag vet verkligen inte. Men numera känns det mest som att hon dyker upp och sjunger på olika skivor av E-40 och hans släktingar.

Asia B ser jävligt ung ut.

Numera finns det inte lika kända och starka aktörer i den här lokala rapp-scenen. Kanske att de som rappar uppmuntras till att sjunga istället? Jag läste till exempel nånstans att den extremt talangfulla sångerskan Netta Brielle började som barnrappare, turnerade med Too Short och var med i media och på lite skivor och så. Hon är ju verkligen sjukt bra på att sjunga, men det vore verkligen kul att höra henne rappa lite på nya mixtapet som släpps nästa vecka. Jag kan bara hoppas! Eller alltså jag tycker ju att rapp är det absolut bästa sättet att sjunga, så jag hoppas att hon återutvecklas till att bli en rappare, känns som att alla som går från rapp till sång tar ett steg tillbaka, jävla sång alltså.

Ja det finns lite rapp från även nuförtiden hursomhelst. Men som nämnt tidigare, det är inte så lätt att hålla koll på eftersom de kvinnliga rappare som väl finns mest dyker upp som gästartister på enstaka låtar. Eller som Sha och/eller Purple, skaffar omöjliga jävla namn att googla på. Hursomhelst, först i listan är en två år gammal sång med Sick Wid It gruppen The D.B.z och Asia B. Miss Cashley har jag bara någonsin hört på den här sången med giganterna Messy Marv och E-40. Sha eller Purple, vem av de två det nu är som har den sjukt hårda no-snitching-mellanversen på Philthy Rich-låten, har jag bara hört på just den här sången. Jessica Rabbit är en (före detta) medlem i Messy Marv’s gäng. Messy Marv verkar ha bytt umgänge och samarbetspartners sen han kom ut ur finkan, blev en gängmedlem och ett kolahuvud, så det är svårt att veta vem (om nån) han hänger med numera. Och Marvaless har ni hört, jag tycker hon var bättre förr måste jag säga, men här är en rätt fet låt hursomhelst.

The D.B.z – Get It Girl (Feat. Asia B)(2008)

Philthy Rich – Plead the 5th (feat. Purple & Sha)(2010)

Jessica Rabbit – Girl (2009)

Messy Marv, E-40, Miss Cashley – I’m Big (2010)

Marvaless – In These Streets (2010)

OBS att jag kan ha missat massa skitstora artister. Jag bor ju för fan i Stockholm inte området kring San Francisco-bukten i Norra Kalifornien. Hela inlägget bygger på tanken att det är förjävla underligt att det inte finns bra kvinnliga rappare i buktområdet när det ändå finns riktigt stora och väl ansedda rappare i andra delar av rapp-världen. Och, citatet i titlen är alltså från Purple eller Sha, hon som rappar om golbögar på Philthy Rich-sången.