Missad hit!

 

När jag först hörde Rocky Riviera nån gång förra sommaren så var det nån sång där hon rappade till nåt jävla soul-beat som, jag vet inte det lät som en melodi Talib Kweli hade i skapat i sitt huvud när han ville imponera på Zap Mama. Jag litar fan inte på Talib Kwelis huvud och jag tyckte inte att det vor nog spännande för att jag skulle kolla in henne mer!

Men så häromveckan såg jag henne iklädd San Francisco 49ers lagfärger inför Superbowl och jag klickade mig vidare och såg den här videon här ovan! Ta mig tusen om det inte visade sig att hon är rätt king ändå. Det är Rocky som rappar först visst fan är hon cool. När jag såg den här video var jag också rätt hype på att höra Plain Jane igen, pga sen hon släppte sitt mixtape för några år sedan har hon mest typ släppt videos till gamla låtar och låtit andra New Bay-artister skina typ. Men så var hon med på massa sånger på Kool Johns nya mixtape och rappade skitbra. Jag var alltså även pepp på att höra Oh Blimey igen! För jag lyssnade ju ändå rätt mycket på hennes mixtape innan sommarn typ och sen har jag glömt bort henne.

Raven Sorvino var den enda av rapparna jag inte hört förut och jag ogillade henne starkt redan från början pga hon heter Raven nånting. Baltimore Ravens var ju alltså 49ers motståndare och banemän i Superbowl, fuck dom. Men jag är inte arg på Raven Sorvino längre, dels för att hon nog inte har något med fotbollslaget att göra och dels för att jag tyckte mest om hennes vers på sången. Hon är ju minst Talib Kweli och mest Trina om en säger.

En annan sak, den här remixen fick mig att gå tillbaka och lyssna på den här gamla Traxamillion-producerade dängan här nedan, pga ville höra om det var samma låt upphettad 2012 typ. Det var det väl inte men fan vad kul att höra Jacka när han var mer poppig igen:

 

PS. kolla Plane Jane och Oh Blimeys taggar här på bayonnaise för att höra mer av dem!

NYTT SKY BALLA ALBUM KOMMER

Ibland berättar Internet fantastiska saker. Helt underbara saker. Katter och sånt. Igår till exempel skämtade jag om att det är synd om katter för de har nio liv och kan aldrig uppleva samma every damn day YOLOing som jag människan Juice Mannen som bara har ett liv. Då berättade Internet aka Cribba @crobbokopter att katter minsann har sin egen YOLO som heter YOL9. Jag kan aldrig uppleva YOL9 och nu är jag avundsjuk.

Jag antar att ni fattar vad jag pratar om. Hursom, en annan dag som var idag berättade Internet att en av de människor jag har byggt upp till en mytisk omänsklig fascinerande och otroligt fantastisk person och rappare, Sky Balla, ska släppa en ny skiva från finkan. Jag började ju bli galen i honom, alltså sådär otroligt galen som man blir när man tror att barnet som råkar ropa ens namn bakom en i park (fast den ropar på sin bror) är baby jesus. Här är en pusselbit i mytbildningen:

Andra pusselbitar har jag skrivit om här på bajonäs förr.

Skivan som kommer i höst är som sagt inspelad i finkan, antar jag eftersom hans sitter där. Han har twittrat väldigt conscious och bittert, han är så otroligt tacksam till sina rapfans som han upptäckt nu när han hamnat bakom lås och bom (innan tror jag han mest tänkte på möjliga romantiska kompanjoner och ryggdunkningar från dipset-medlemmar och liknande). Med på skivan, som heter The Life I Cose förresten, har med gäster som Fabolous, Game, Ya Boy, San Quinn etc. Det är således han tredje och minst stjärnspäckade album, men ändå vad fan.

Om ni glömt, här är den senast släppta sång jag hörde han på, den andra sången på The Jackas klassiska album Tear Gas:

The Jacka – Just A Celebrtiy (Ft Sky Balla)

Och här är en Transport-Trap-Rap klassiker som handlar om logistik. Sången inleder bland annat det numera klassiska Bayonnaise presenterade mixtapet Transport-Trap-Rap Vol. 1:

Sky Balla – Need A Bigga Room (Ft Blue Davinci)

Lite jag missat

Det är lite jag missat på sistone visar det sig, eller mest att jag missat att skriva om det pga bristande Internet och tid osv. Jocke Blås har ju som ni kanske vet släppt en ny skiva iaf, den heter Real Recoginze Real och innehåller en hel del riktig rap om man säger. Det är ju typ det tristaste man kan tänka sig, så därför besparar jag er till exempel sången Real Rap. Skivan innehåller som väntat och önskat en drös jättebra musik också, till exempel den här sången med tre av fem Mob Figaz medlemmar va. Det känns så nostalgiskt.

Mob Figaz var ju, som ni vet, en grupp som gjorde extremt bra mob muisc/bukt gangsta rap typ 99 och fem sju år frammåt. Nu var det ett tag sen de gjorde nåt tillsammans, men det hindrar inte ungtuppar som Jocke Blås att fortsätta göra musik som låter som förr. Eller, det är ju hans sång men det är ju typ inte hans sång, han rappar till exempel först som tredje man. Jacka börjar sjunga, Husalah fortsätter med sång-rap, och Fed-X lägger en helt vanlig Fed-X vers (dvs låter rakt igenom dyster men är kanske bara 50% dyster pga han berättar rakt upp och ner vad han sysslar med utan förstärkande adjektiv, som sydamerikanska författare, det här hände punkt slut), sen kommer Joe Blow innan Ampachino avslutar. Jag hade saknat transport-trap-rap.

Joe Blow – Knock You Down (Ft The Jacka, Husalah, Fed-X & Ampichino)

Det var också kul när Lee Majors gav Joe Blow ett överblivet beat från Lee Majors och The Jacka serien Go Bots, livat!

Joe Blow – Holla At Me (Ft Lee Majors & Yukmouth)

Husalah 2012

Det var en stund sen vi skrev nåt om Husalah. Han har ju inte släppt nån ny skiva som vi hoppats på så annat har hamnat i vägen. Men men lite gästverser gör han här och där, precis lagom mycket och lagom bra för att jag ska bli skakig av förväntan när jag tänker på att han ska släppa en skiva snart. Solon borde varit här, The Mob Figaz albumet kommer väl men borde också redan kommit (Fed-X album på Berners skivbolag vad hände med det?). Nu ska det visst komma en Tonka Boyz 2 hursom! Första sången från den skivan har kommit.

Street Knowledge – I’ma Boss (Ft The Jacka & Husalah)

Den ska ni få höra snart, först måste vi prata om den här videon här ovan och Husalahs Uzi-dans. Som ni säkert hörde snabbare än mig är det här ju alltså Streetknowledge, Jacka och Husalah som rappar och sjunger över Meek Mill’s Ima Boss. Jag har tänkt på det ett tag förresten, Meek Mill är ju signad av Rick Ross till Maybach Music Group, MMG signar ju förutom Rick Ross egna Miami-kompisar lite allt och alla som är lite olika (Meek Mill, Wale, Stalley, Pill osv). En av dessa rappare är en nörd som gillar TV, en av dessa rappare är en rappers rapper som var en hjälte och legend i sin hemstad eftersom han kunde rappa ordentligt, en av dom är en sömnig ny-södern-rappare som säkert rappar om gammeldags bilar och sånt, och en är en helt vanlig Atlanta-rappare som vrålar lite ibland. Alla hade lite av en buzz i varsin skiljande lokala/sociala genre, men ingen var nån storstjärna innan de signade till MMG. De är från olika städer alla. Så när ska MMG signa nån från bukten och vem blir det?

De har försökt signa till sig nån NYC rappare och nån till södern-rappare, så uppenbarligen försöker de täcka stora delar av landet genom att knyta till sig rappare med olika grupper av fans, så som sagt, när signar MMG typ Kiko Bangz så de får lite extra lyssnare i Texas, och när signar de typ Shady Blaze/Iamsu/Shady Nate så de får en ordentligt talangfull rappare från bukten?

Hursom, Streetknowledge är en rappare på Jackas skivbolag om jag inte minns fel. Han är väl helt ok men det är ju givetvis Jacka och Husalah som skiner mest. Husalah sjunger refrängen lite sådär, men när han väl börjar rappar och dansa med sin Uzi (i då och då under hans vers som börjar ca 2:50). Jag vet inte, han rappar jävligt bra man han kanske inte skiner lika mycket som förr, nu säger han till exempel ordet wife en gång i sin vers, för några år sen brukade han säga det mycket roligare ordet spouse.

Husalah, Young Lox & Mitchy Slick – Still ’88 Fresh

Den här sången är sprojlans ny. Pinfärsk säger jag dig. Mitchy Slick vilken hjälte. Vilken smak han har i annan rap, vet ni nån annan rappar som gjort skivor både med Messy Marv och Max B?

Husalah & B-Luv (Tonkya Boyz) – Reppin 4 Da Cuddie (Ft Roach Gigz)

Cuddie är alltså Mac Dre. De representerar för Mac Dre. Husalah gör sin bästa Mac Dre liknelse och det är fan rätt likt, och fett.

Jag kan inte låta bli att vara fortsatt jävligt taggad på att få höra en faktisk skiva från Husalah, inom kort hoppas jag. De här enstaka verserna här och där blir ju aldrig samma sak, inte med honom, inte för mig. Speciellt med tanke på att han inte släppte nån dunderhit sen han kom ut ur finkan, även om i stort sätt allt har varit fett bra, så behövs den kontext ett album skapar för att jag ska kunna uppskatta musiken full ut. Kom igen nu hus.